Snornos


Eftermiddag

Nu är det eftermiddag igen. Och jag är LIKA trött varje dag.

Förmiddagarna går bra. Visserligen trött när jag vaknar, men vem är inte det? Åker till jobbet och jobbar fram till tolv. Det känns jättebra. Åker hem och äter lunch och går sedan en promenad med Emil och busar lite i snön.

Sen är dagen slut för min del, känns det som. Som om luften går ur mig. Jag VILL så gärna, men orkar inte. Vill helst sova middag.
 
Igår var jag på stan en sväng efter jobbet. Åt lunch med C och var en sväng på bokrean. Mysig eftermiddag! Men sen var dagen verkligen slut. Jag var helt slut när jag kom hem. Jättetrött. Låg på soffan hela kvällen och gjorde verkligen ingenting. Jag är så less på detta! Jag vet att det är så här, det har ju inte gått så lång tid ännu. Men ändå, det är så svårt att acceptera.

Jag VILL ju så mycket!

Det var då på tiden!

Äntligen har de fått förlova sig! Tänk vad det har tagit tid. Sju år! Det kan inte ha varit lätt alla gånger.

Jag tycker att det är jätteroligt för deras skull. Sista åren har det nästan blivit lite löjligt, alla har vetat om att han har funnits. Ändå har hon varit ute och rest och representerat med Mamma och Pappa.

För att inte tala om födelsedagsfirandet på Öland! Oh, pinsamma historia! Som ett förvuxet barn!

Låt oss hoppas att den tiden är över.

Låt dom få ett någorlunda "normalt" liv. Lite lugn och ro och få njuta av att det äntligen har fått blivit just dom två.

Grattis Victoria och Daniel!

Fjällresan

Jag vill åka till fjällen! Jag har en otrolig längtan till fjällvärlden.

Inte för att jag vill åka skidor, ABSOLUT INTE! Jag vill åka dit ändå.

Till en fin och mysig liten stuga. Med öppen spis. Dusch och toalett. Inget utedass. Bekvämt ska det vara!

Äta och dricka gott. Tända en massa ljus. Sova ut. Ta långa promenader i solen. Sitta i lä mot en vägg, blunda mot solen och dricka något varmt och gott.

Äta godis och dricka vin.

Jag vill, jag vill, jag vill!! Nuuuu!!

Kylslaget

Vovven och jag tog en promenad idag när jag hade kommit hem.

Vi promenerade i skoterspår på sjön. Helt perfekt! Vovven kan springa som han vill utan att man behöver vara rädd att det ska komma några bilar.

Det var helt underbart ute idag. Solen sken. Och jag tyckte nog att det var lite, lite värme i den också. Eller så är det bara jag som så gärna VILL att det ska vara värme! Och vilket ljus! Härligt! Ljuset känns nästan lika viktigt som värmen.

Det går bra att vara ute bara man är ordentligt klädd. Sa hon som är skitviktig i sin gröna mössa...

Hos fotografen



Hittade en gammal bild häromdagen.

Det är jag och Storasyster som är hos fotogafen. Jag minns tillfället. Jag kan väl vara kanske 5-6 år gammal. Det innebär att Storasyster är 16-17 år.

Jag (och säkert även hon) är nyklippt. Alltid jättekortklippt. Klippt i nacken med en sån där "riv" som gjorde jätteont. Ny blus (förmodligen från Burmans). Jag minns inte riktigt färgerna, kragen kan ha varit röd eftersom det satt två "bollar" längst ner på blusen som var röda. Det minns jag.Jag har även mitt fina silverhalsband med ett hjärta på. Det har jag kvar. Jag har säkert även skidbyxor med band under hälen på mig.

Storasyster är också nyfriserad. Jättetuff frisyr! Säkert jättemycket hårspray. Jag minns inte riktigt hennes blus. Kan den ha varit rosa eller ljusblå?

Undra om vi var sams när bliden togs? Det var inte allt för vanligt att vi var det. Oftast var jag en jättejobbig lillasyster!

Jag tycker om bilden, tycker den är lite gullig!

Madde 24 år



En funderande ung dam. Mycket glad och possitiv! Grattis på födelsedagen Madde!

Bortlängtan


Mössa

Jag har upptäckt ett, för mig i alla fall, klart underskattat klädesplagg. Mössan. Flera år efter alla andra så klart.

Jag har i många, många år tyckt att jag inte kan ha mössa. Först var det väl av ren tuffhet som jag inte kunde ha den och sedan tyckte jag att jag hade ett på tok alldeles för stort huvud.

Jag gick utan mössa och med huvan uppfälld. Ville inte heller förstöra frisyren. Vilken frisyr?

Tyckte länge, länge att det var alldeles utmärkt att ha huvan uppfälld. Tills jag började svettas. Har jag tagit en längre promenad med huvan uppfälld ser det ut som om jag har varit ute med blött hår. Helt otroligt!

Nu är jag så gammal att jag struntar i att jag har västernorrlands största huvud. Jag tar min promenad. Med mössan på.

Ordning

Ordningen är återställd! Det är gråväder ute...

Stackars

Stackars, stackars småfåglar. Jag tycker så otroligt synd om dem nu när det är så kallt. Tänk vad de ska frysa. Fy!

Jag tvingar mig själv att gå ut varje dag trots kylan. Men de små stackars är tvingade att var ute! Tänk dig själv, BARFOTA!

Dom äter och äter. Bara energin som går åt till att äta måste ju vara svår att ersätta.

Men kvittrar det gör dom. Nu när jag sitter och skriver så har jag en björk utanför fönstret. I den sitter hur många småfåglar (vet ej vilken sort) som helst och de kvittrar så det hörs in. Om man blundar kan man tro att det är sommar, så låter det.

RSS 2.0