vuxnabarnmammans

Det är sååå MÖRKT! Jag blir så himla trött! Ja, ja, jag vet att nu tänker ni "och hon som nyss har varit ledig en hel vecka". "Ska hon börja gnälla om trötthet redan... "Det hjälps inte. Är det mörkt när man åker till och mörkt när man åker från jobbet, ja då BLIR man trött.

Jag tittar mig i spegeln och får en chock. Jag är inte brun i ansiktet. Inte heller vit. Utan GRÖNBEIGE! Det är jättehemskt. Jag ser ju sjuk ut! Inte bara trött utan sjuk ut också. Det hjälper inte att man försöker promenera mellan varven. Jag blir ju jätterödblommig vare sig jag är ute i kyla eller värme. När det där julröda har lagt sig är jag lika grönbeige igen.

När jag vaknar på morgonen tänker jag: IKVÄLL ska jag verkligen lägga mig tidigt. Det hjälper inte heller. Jag är lika trött ändå. Det MÅSTE vara mörkret som gör det. Det kanske är lika bra att det är mörkt. Så man inte syns så väl. Jag tror jag måste börja släcka ner fler lampor också. Både hemma och på jobbet. Så jag inte skräms. Med mitt grönbeiga.

Här förbereds det . För allt möjligt. S bakar lussekatter. Jag bakar en saffranskaka till fikat på julmarknaden. S fixar belysningen till lekstugan. Jag grejar på med lite av varje inomhus.

Jag gillar såna här dagar. Det fixas och donas hela tiden. Mysigt på något vis. Nu när det är vinter och allt. En liten, liten aning av julkänsla infinner sig...

Jag är för tillfället hemmafru. Jag har ABSOLUT INTE någon längtan att vara det för evigt, men så här tillfälligt är det helt perfekt. Jag skulle nog bli ganska rastlös om jag alltid skulle vara det. Inget för mig.

Idag bakar jag matbröd och rullar köttbullar. Jag har bakat ett jättegott valnötsbröd efter ett recept som jag fått av min arbetskamrat G. Tack för det!

Jag gör allt i min egen takt och av fri vilja. Inte ett måste efter jobbet, trött och hungrig. Det är det som är den stora skillnaden. Jag grejar på och får ganska mycket gjort. Hinner även läsa en del. Har även tvättat en hel del. Tror också att jag ska plocka fram mina amaryllisar. Duktiga jag!

Imorgon är det shopping med Storasyster på schemat. Det ser jag fram emot. En heldag på stan med lite småshopping och FIKA och mycket surr. Kan det bli bättre?!

Jag har semester! S E M E S T E R!!! Jag är på besök i den kungliga hufvudstaden.  Bor hos M och F i deras fina, fina lägenhet mitt i smeten. Helt underbart! I dag har vi gått och gått och gått. Hade behövt en stegräknare. Men den hade förmodligen brunnit ihop innan vi hade hunnit hem igen.

Jag gillar verkligen dessa små visiter här i  Sthlm. För det första är det så klart jättemysigt att träffa M och F. Som altid! Sen är det så himla skönt att bryta av med ett besök här ibland. Helt annat än vardagen hemma. Sen är man som ny igen när man kommer hem.

M och jag promenerade i fem timmar idag. Fem timmar! Vi gick och gick. Jag tycker att jag har varit här så många gånger nu. Men ändå så  ser vi nya ställen varje gång jag är här. Kul! Den som tycker att Sthlm bara har gator och massor med trafik vet inte vad han/hon pratar om. Jag tycker att det är jättemysigt här jag. Jag trivs!.Och mår jättebra varje gång jag är här! TACK världens bästa M och F!

Jag trodde väl aldrig att jag skulle säga att jag tycker att det ska bli mysigt med vinter (fråga mig igen i mars).  Men det tycker jag faktiskt. Men då menar jag RIKTIG vinter. Att man VET att det är vinter.

Vägarna blir bättre på alla sätt. Här där vi bor är det urusla vägar. Gropiga och eländiga. När snön kommer så täcks åtmindstonde hålen över. När det är snö så ser man bättre kanterna på vägen också.

Snö och kanske minus fem grader. Då kan man var utomhus och ändå tycka att det är helt ok.

Julen...Då MÅSTE det vara snö. Mörkt och många levande ljus. Mys!

Vinter och regn är inte kul. Igår gjorde vintern ett försök. Ett försök som misslyckades totalt. Regn och minusgrader. Inte bra. Underkylt regn på morgonen. Jag fick stanna hemma en stund på morgonen. Hade hoppats på att sandbilen skulle komma. Men det gjorde den ju så klart inte. Vid 9-tiden gav jag upp och åkte iväg. Jättehalt här i byn. Tur man har bra vinterdäck. Det gick bra. Det var ljust och jag tog det försiktigt.

Idag snöar det igen. Riktiga stora flingor. Jag hoppas att det inte övergår i regn. Just nu är det vitt och fint och faktiskt lite julstämning. Längtar...

Just nu känns det som om jobbet håller på att äta upp mig! Teknikstrul, övertid, lågt i tak samt nya ytterst diffusa arbetsuppgifter gör att man bara vill kräkas åt allt just nu. Jag som i vanliga fall trivs jättebra med mitt jobb och aldrig brukar ha några problem med att "lämna jobbet på jobbet" lever med problemen 24/7.

Något måste göras snarast! Vi börjar lite försiktigt imorgon kväll med ett telefonmöte med hela gruppen. Sen får vi se vad som händer. Det kan bli ett fackligt ärende i värsta fall...

Det är inte kul när jobbet strular. Rätt som det är sitter man där och funderar på sin fritid. Då är man farligt ute, anser jag.

Min ledighet kommer verkligen precis i rätt tid. Hoppas bara att vi hinner få en liten, liten början till lösning på problemen innan veckan är slut!

Åhhhhh, härligt! HELG! Den var verkligen efterlängtad, jag är jättetrött. Det har varit åtta jättetuffa veckor. Vi har fått ny teknik på jobbet som VERKLIGEN inte har varit vad vi trodde. Bara en massa trassel. Felanmälningar och övertid. Nog för att ny teknik kan vara bråkig, men jag undrar om inte denna har tagit alla priser? Jag frågade en tekniker om vi möjligen var några slags experimentpersoner och han kunde inte ge mig något bestämt svar...

Den här helgen tror jag kommer att bli trevlig. Ikväll har vi höstens spelkväll här i byn. Brukar alltid vara kul. G och L kommer och även C och P. G och L övernattar här och då har vi ju traditioner som bör följas, eller hur?

Sedan har jag bara fem arbetsdagar att ta mig igenom. Visserligen med övertid igen, men sedan väntar en veckas ledighet. Det ser jag verkligen fram emot. Först en resa söderut på några dagar till M och F och sedan pyssel här hemmavid. I min egen takt! Även en shoppingdag med G finns inplanerad. När hände det sist? När barnen var små och vi tog med dem till Birsta? Och köpte tablettaskar och kanske en liten bok? Haha, minst tjugo år sedan...

I mitt arbete träffar jag många människor. Kul och intressant. Eftersom jag möter dom på ganska nära håll så märker jag hur olika de är. Jag har ett serviceyrke och upplever att de flesta är trevliga och tacksamma över den service de faktiskt får.

Men det finns undantag. Både bland externa och kollegor. Folk som KRÄVER att man ska fixa saker som man egentligen inte har med att göra. Okey, om det är externa som inte begriper bättre. Men när det är ARBETSKAMRATER. Det har jag jättesvårt att ta. Att de kan skälla ut en arbetskamrat! Som försöker lösa problem men som kanske inte alltid lyckas. Obegripligt.

Sedan så har vi chefer. En person i min närhet innehar en chefsbefattning. HELT utan social kompetens (modernt ord, jag vet, men ett bra ord). Kan inte "prata" med sina underordnade. Svarar inte på mail. Har nästan inga personalmöten. Dyker bara upp så där hipp som happ. Försvinner lika snabbt igen. Får det verkligen vara så? Har inte en chef betalt för att kunna "ta" sin personal? Prata om både stort och smått? Kunna lyssna. Sätta sig in i problem. Peppa sin personal när det är jobbigt och motigt. Går inte chefer idag ledarskapsutbildningar? Vad lär dom sig där?

Det är tur ändå att majoriteten av de människor man träffar är bra människor. Det behövas ju så lite för att dagen ska vara räddad. Och att arbetskamraterna är trivsamma att arbeta med. Det är ju ändå det viktigaste. Det är ju på arbetet man tillbringar sin mesta tid.

Emil har kommit hem igen! Han behagade stanna ett dygn extra hos C och F.

Det är konstigt hur en sådan liten hund kan ta en sådan stor plats! Man hör honom liksom hela tiden. Han dricker vatten, tassar omkring, nosar, busar och snarkar. När han inte är här är det jättetyst.

S och jag tog en promenad i skogen idag. UTAN Emil. Det var tomt på något vis. Ingen som toksprang långt före för att efter en liten stund komma springande tillbaka "var är ni"?. Ingen som kom och räknade in oss när vi hade varit ur sikte en stund.

Att en sån liten kropp kan lämna ett sådant stort tomrum! Så är det bara.

Han kom instormande när han kom hem och for runt som en virvelvind i ca 30 sek. Sen var allt som vanligt igen. "NU är jag hemma igen"!

Vad är det för speciellt med Dalarna egentligen? Det är ju helt fantastiskt! Lika vackert sommar som vinter.

Vi har varit i Rättvik och Falun på blixtvisit. S farbror K fyllde 85 år och firade hos sin dotter i Falun. Vi var där på en jättetrevlig middag. God mat och trevligt sällskap.

Vyn när man kommer in mot Rättvik från Faluvägen är helt enorm. Man kommer åkande ganska högt och ser Siljan med berg bakom. Nu när jag såg det blev jag nästan rörd. Helt sjukt, men så vackert var det. Jag vet inte hur många gånger jag varit i Dalarna, men det är MÅNGA och jag blir lika tagen varje gång jag kommer dit.

Hade jag inte familj och jobb här tror jag att jag skulle kunna bo där!

Visst finns det många vackra platser i Sverige, det gör det visst. Men Dalarna är HELT överlägset!